En stor teknisk innovation.

För några tusen år sedan satt vi runt elden vars begränsning var en enkel stenring. Denna eld gav oss möjlighet att laga mat och få värme, samt troligen också en socialdimension.

När elden kom in i våra hus var eldstaden i ett hörn, med samma funktion men något mer sofistikerad när det gäller begränsningarna. Nu var det en murad stenring.

Därefter kom då det stora steget en kakelugn där vi lagrade värme i massan och ev. också en eldstad i köket som bestod av en spis i gjutjärn. Nu hade vi separerat på funktionen, en för värme och en för matlagning och till viss del värme och varmvatten. Fortfarande med en social dimension.

Men nu är vi framme i modern tid och innovationen har kommit till oss. Centralt placerad eldstad med rörligt roster och från eldstaden går det rör i marken. I rören flyter vatten som värms av elden. Skillnaden mot en kakelugn är att den lagrar värme medens eldstaden med rören i marken måste eldas kontinuerligt.

Tidigare eldades enbart ved som vi inte kunde nyttja för eget bruk eller säljbart, värdet ansågs vara noll. Idag eldas till stor del avfall som går att återta i produktionskedjan om vi bemödade oss att försöka. Här är skillnaden mellan idag och Hedenhös tid enorm. Tidigare så kunde vi skylla på att påverkan var obetydlig (få människor) vi visste inte bättre och vi inte hade tekniken. Idag gör det stor påverkan på miljön, vi vet konsekvenserna och vi har tekniken
.
Men vi gör ingenting, för vi har byggt fast oss i ett beroende av brännbart material.

För mer än hundra år sedan visste vi att det gick att få värme utan eld. Det är drygt 100 år sedan den första ”värmepumpen” såg sitt ljus. Visserligen utan kompressor utan med en pump som skapade tryckskillnaden. 1918 kom Carl Munther och Baltzar von Platen med det kylsystem som dagens värmepumpar bygger på. 1997 kom den riktiga boomen för värmepumpar i Sverige. Värme utan eld. Detta är den RIKTIGA innovationen.