Vedeldning är mycket värre än dubbdäcken

Innan dubbförbudet på Hornsgatan var det nog en av världens farligaste platser, om man nu ska tro på vad som skrivs i tidningarna. Alla mätningar pekade på att dubbdäcken var den enda orsaken till detta. När dubbförbudet infördes ”upphörde” all mätning, för varför annars skulle det bli käpp tyst.

Sanningen är väl att det har blivit bättre men inte i den omfattning som gjordes gällande. Nu visar det sig att vår kära ”två rör” i marken bidrar till stor del till denna förfärliga miljö. Förvånad? Nja, inte direkt, för förbränning är och förblir ineffektiv och miljöfarlig, oavsett teknik. Varför? Helt enkelt för att det som förbränns består av grundämnen och någonstans hamnar de. Vid förbränning blir det den minsta (i princip) beståndsdelen och den ”flyger” iväg eller samlas upp och placeras kortvarigt någon annanstans.

Det är också känt att den tid då vi hade öppna spisar för att värma  oss och laga mat, var lungcancer mycket vanligt och man vet också att detta var en av de bidragande orsakerna till detta. Varför skulle detta försvinna idag?

Regeringens energieffektiviserings bidrag

Här om dagen gick man ut och meddelade att Regeringen skulle skjuta till 200 miljoner första året och därefter 500 miljoner årligen under mandat perioden, alltså 1,7 miljarder. Detta skulle användas för att energieffektivisera miljonprogrammet.

Miljonprogramet består av 1 006 000 lägenheter (lgh) enligt SCB. Finns andra som gjort en annan uppskattning, men vi tar denna siffra för att titta på förslaget.

1,7 miljarder utslaget på dessa lägenheter ger en investering/lgh på 1 700 kr/lgh. Innbär väl att man kan byta ljuskällor i trapphus och korridor, allmänna utrymmen, mer än så får man inte.

Verkligheten är den, att troligen hamnar kostnaden på 50 000 kr/lgh om man ska nå något acceptabel nivå på energibesparingen. Om man fördelar 1,7 miljarder och 50 000 kr/lgh, hur många lägenheter blir energieffektiviserade då? 34 000 stycken eller 3,4 %. Med den takten tar det drygt 29 mandatperioder eller 118 år. Man inser då att detta inte räcker långt.

Anta att ägarna skjuter till lika mycket, då halveras perioden, det tar ”bara” 60 år.

Nu antar vi att detta ska göras till 2030, eller om 15 år, vad krävs då av ägarna om regeringen fortsätter att skjuta till 425 miljoner varje år. Då får ägarna varje år skjuta till 3 miljarder kronor. Man kan undra varifrån de tar pengarna eller ska allt tas ut på hyran?

1,7 miljarder låter som det är mycket pengar men i dessa fall är det inte så mycket, dessutom kan man inte göra stora förändringar i klimatskalet för 50 000 kr/lgh, vilket är lågt räknat. Besparingen kan hamna på ca 25 % av energianvändningen.

Hindrar dagens byggregler att bygga energieffektivt?

Idag hävdar många, men framför allt många med vinstintressen av olika slag att dagens BBR är ett hinder. Finns inget hinder för byggare eller beställare att ställa hårdare krav, däremot finns det hinder att inte tjäna lika mycket på varje byggd kvadratmeter.

Idag är det ca 60 % av allt som byggs som inte klarar den BBR som gällde vid bygglovet. Detta har Boverket kommit fram till genom att ta hjälp av Energideklarationerna. Jag skulle hävda att 60 % troligen är i underkant, detta påstår jag utifrån den erfarenhet jag har av gjorda Energideklarationer. Mycket vanligt att ”fuska” med varmvattenanvändningen, medvetet eller omedvetet är svårt att påvisa.

I många energideklarationer skriver man ”upp” energianvändningen för varmvatten för att minska posten ”värme” och därigenom under vissa år göra en ”vinst” vid normalårskorrigeringen.

Problemet är att beställaren i efterhand konstaterar att fastigheten inte klarar BBR utan ligger bra bit över och kan inte göra speciellt mycket.

Egentligen kan kravet vara hur lågt som helst så länge det inte finns viten eller att kommunerna gör förelägganden då kraven inte uppnås. Kraven kan detaljskrivas men vad hjälper det om det inte blir några konsekvenser då kravet inte uppnås. Redan idag kan byggaren, beställaren och projektören ställa upp detaljkrav utan hinder.

Frågan är bara varför gör de inte det och om det görs varför syns det inte?

Skärpta energihushållningskrav

– redovisning av regeringens uppdrag att se över och
skärpa energireglerna i Boverkets byggregler

Boverket:

Till att börja med känns Tabell 1.1 väldigt tillrätta lagt, prisbilden känns som något som togs fram för 4 år sedan. Det har faktiskt hänt rätt mycket på marknaden, speciellt elpriset.
Vad som får mig tveksam till rapporten och dess trovärdighet är det jag kan läsa på sidan 27
”Installationen av en bergvärmepump med bättre verkningsgrad (40 kW istället för 26 kW)”

På sidan 31 skrivets det om verkningsgrad på 40 kW, 55 kW och 80 kW. När blev en effekt = verkningsgrad?

Under slutsatser sidan 48 kan man läsa:

”Men en stor del av de nya byggnaderna uppvisar en energianvändning som överskrider kravnivån i BBR. Det kommer att leda till stora förbättringar om myndigheter i fortsättningen ser till att reglerna efterlevs.”

 Hur ska myndigheten göra detta? Vilka myndigheter avses? Kontrollen av energideklarationen har återgått till Boverket. Ska kommunerna kontrollera detta? Om så är fallet hur?

I tabell 3.3 finns ett antal exempel från Lågan och där det framgår vilka som klarar kravet gentemot BBR. Men inget hur själva värdena är inplockade, bortsett från att man utgått från att Energideklarationen är korrekt. Vilka de normalt inte är, tyvärr.

Förnybar, lokal och gratis - är det något fel på solenergi?

Almedalen: Det som kan kännas lite märkligt är att Regeringen gett Boverket uppdraget att titta över detta. Varför ifråga sätta solenergins nytta i omställningen?

Om Regeringen verkligen menar allvar skulle de ge Energimarknasinspektionen uppdrag att se hur fjärrvärmen kan nyttja förnyelsebar energi i större utsträckning. Inte enbart elda olika typer av bränslen rakt upp och ned.

Lika villkor för elskatter i Norden

Hoppas bara att de menar allvar med detta. Att alla energislag beskattas lika. Nu är det nog försent för dessa två damer att få sin vilja igenom. Även ”djävulen blir religiös när hen blir gammal”.

Det är bara att hoppas på att de som tar över stafettpinnen ser över detta med energiskatt på alla energislagen.

Vad som kommer här näst är en differentiering av nätavgifterna, d.v.s. en högre nätavgift under vinterperioden och en lägre under sommaren. Varför då kan man undra? Helt enkelt ett effektivt sätt att döda solcellsmarknaden. Men motiveringen är att ”Vi måste ge incitament att spara el under den tid elen är en brist vara”, under sommarperioden är elen ingen bristvara därför är det motiverat att ha en lägre nätavgift under denna period.

Kom ihåg var Ni läste detta först.

Energi är politik