BBR eller Nära NollEnergibyggnad, NNE

Många turer har det varit de senaste åren. Men den 25 oktober 2019 var "sista" remissrundan, jag tror det då jag ser det. Boverket har väl dragit på sig ett antal problem som egentligen inte ligger på myndigheten.

1. Teknikneutralt, ingår inte i Boverkets uppdrag. Men har blivit på det sättet då de krånglat in sig i energiberäkningarna med olika faktorer för olika energislag. Varför gjorde det inte enkelt för sig och bara tittade på byggnadens energibehov.

2. Viktningsfaktorer, som är ett påhitt med baklänges beräkningar.

Hade Boverket enbart tittat på energibehovet och bortsett från hur detta behov skapas hade vi varit i mål med NNE. Det är staten som beskattar produktionen av olika energislag och om vi nu ska försöka bli fossilfria bör den som bidrar till denna ökning av koldioxid beskattas. I detta ingår sopor som till stor del består av "plaster" som har i stor utsträckning sitt ursprung från oljeindustrin.

Boverket bör titta på byggandet och då framförallt klimatskalet. De bör lämna installationstekniken till andra. Detta blir ändå tydligare då man undersöker beräkningsunderlagen till den sista remissen. Där finns ett antal fel, en del så stora att man kan med gott fog säga att "gör om och gör rätt".

Fossilfritt Sverige

En länk till Workshopen: https://www.youtube.com/watch?v=IjbAJ44d7n0

Intressant, speciellt delen som handlar om vår psykologi av att ”vrida oss och vända oss”, men även förneka vad som pågår.

Fjärrvärme priser 2015

Priserna för fjärrvärme i Sverige ökade med 1 % från 880 kr/MWh till 889 kr/MWh. Högsta priset ligger på 1265 kr/MWh.

Slutet för kärnkraften?

Möjligen, men kan också var ett spel i skattefrågan ang. vindkraften och solpaneler.

Nu pratats det om stängning av Ringhals 1 & 2 om 3-5 år. Då bör nog regeringen stimulera utbyggnaden av förnyelsebar el inte se till att även detta stängs ned. Då borde det vara rimligt att göra precis tvärt om. Men det kan också komma kontra order från Vattenfall inom en snar framtid. Vilket bör betyda att regeringen varit inne och styrt upp i Vattenfall.

Vi får väl se vad som händer.

Några nya kärnkraftverk kommer med stor sannolikhet inte att byggas, möjligen om elpriser stiger med 300 % kan det komma upp till diskussion igen. Men idag är det nog relativt dött och bara fanatiker tror på detta som en möjlig väg.

Däremot kan man fundera på vad som ska ersätta, inte bara Ringhals utan även de andra reaktorerna som börjar bli gamla och uttjänta. För vägen framåt för vindkraft och solpaneler verkar man vilja stoppa också. Vi får väl gå tillbaka till kol, nu när koldioxidskatten för kol är bortplockat. Då kan man väl införa energiskatt på kol eftersom den är så billig. Likvärdig med argumenten med att höja drivmedel skatten med 1 kr/liter.

 Det var någon som hävdade att ”Energi är bara politik”, ja verkligen.

Byggregler

När artiklar som ”Svenska byggregler bryter mot EU-direktiv och riskerar leda till ökad klimatpåverkan” publiceras i DN den 2015-02-23 blir man som väl initierad orolig inför Sveriges framtid. Det verkar som det är viktigare att förtala och smutskasta andra än att själva förbättra sin egen åsikt, tjänst eller produkt.

De som gör en ändå mer beklämd är att risken att det får igenom sitt mycket snäva och inskränkta bild är tyvärr hög, trots att kunskapen och insikten om problematiken är låg hos författarna. De har t ex. missat att ta upp ett antal punkter som är av informativt intresse och var det egentliga problemet ligger.

1. Först är det viktigt att förstå att en fastighet med värmepump klassas som eluppvärmd, alltså för en bostad i zon III (BBR22) är kravet för icke eluppvärmda (fjärrvärme) 80 kWh/m² och den med värmepump 50 kWh/m². Vilket inte framgår av artikeln.

2. Det mer märkliga i resonemanget är att den s.k. ”verksamhetselen” inte ingår i energiprestandan. Alltså det är helt legalt att installera dåliga och energikrävande belysning, kylskåp, spisar, etc. för detta räknas inte in, men bidrar till uppvärmningen under den tid de är i drift. Denna verksamhetsel kan vara allt från 20 kWh/m² till 100 kWh/m². DVS lika stor eller större än den övriga uppvärmningen, varmvattnet och fastighetselen.

3. Problemet är inte vad som står på energiberäkningen som lämnas in vid bygglovet. Utan problemet är att det inte följs upp av resp. stadsbyggnadskontor i resp. kommun. Inte heller görs några förelägganden på de fastigheter som inte uppfyller dagens lagkrav. Enligt Boverket är det 60 % av alla nybyggda fastigheter som ligger över gällande BBR. Då kan problemet inte vara att energikravet är för högt utan problemet är att det inte får någon konsekvens att inte uppfylla lagkravet.

4. Likställ alla energiskatter, samma skatt på samtliga energislag. Samma skatt på olja, el, fjärrvärme, pelletter, etc.

Hur ska vi då komma tillrätta med problemet?

1. Se till att verksamhetselen kommer med i energiprestandan precis som varmvattnet. Därigenom försvåra för installation av dålig utrustning, precis som dåligt byggda fastigheter.

2. Ge kommunerna möjlighet att ta ut en avgift för kontroller av energiuppföljningen och de som inte klarar kravet ska få ett föreläggande. Alternativt lyft bort detta från kommunerna och inrätta en statlig kontrollmyndighet, liknande med Miljö och hälsa.

3. Teknik neutralitet fås då alla energislagen har samma beskattning.

Vi i Sverige kan inte ha som mål att förbjuda, försvåra eller förhindra att nya tekniker kommer fram bara för att skydda äldre omoderna tekniker. Om vi som land ska lyckas ska det som är nytt innovativt som bergvärme, solfångare, solceller, etc. prioriteras. Det måste inte ”brinna” för att få värme. Brinner det betyder det att verkningsgraden på processen är låg, vill vi verkligen gynna ineffektiva processer för att förhindra nya som förbättrar vår miljö och vår levnads standard?

Fjärrvärmens historia

 

”Det var miljonprogrammet på 60-och 70-talet som ökade tempot med fjärrvärmeanslutningar. I landet skulle det byg­gas en miljon nya lägenheter på en mycket begränsad tid. Många bostäder skulle resultera i många skorstenar med utsläpp från alla. Det var då kommunala politiker insåg att en utbyggnad av fjärrvärmesystemet skulle medföra endast en skorsten till alla fastigheter i kommunen. Problemet med många skorstenar var alltså löst.

Det kommunala elverket fick därmed ofta uppdraget att bygga ut fjärrvärme finansie­rat med vinster frånelverksamheten och borgen eller annat ekonomiskt stöd från kommunen. Det tog många år innan produkten fjärrvärme genererade vinster…”

Lyssnar man idag på fjärrvärmebolagen verkar de glömt ” finansie­rat med vinster från elverksamheten och borgen eller annat ekonomiskt stöd från kommunen.”. Utan det är enbart vindkraftverken som får stöd och det är orättvist.

Sanningen är att, fjärrvärmen, vindkraften, solpaneler, vattenkraften och kärnkraften fått stöd och ekonomisk hjälp initialt. Sanningen är också att på el finns en skatt, en energiskatt som började för snart 65 år sedan. Dessa pengar har varit en del i uppbyggnaden av fjärrvärmen och kärnkraften.

Vindkraften slår åter rekord.

2014 producerade vindkraften 11,5 TWh el motfjärrvärmens 6,9 TWh el. Vindkraften har ökat sin produktion med 16 % och fjärrvärmen minskat sin med 20 %. Fjärrvärmen elproduktion har tappat betydelse och vindkraften ökat sin, sedan får vi se när solpanelerna kommer i fatt fjärrvärmen.

2014 exporterades det 15,6 TWh, nu är det dags att begrava fenomenet ”kolkondens på marginalen”, redan när det kom var det feltänkt och idag är det mer ”rättshaverister” som använder uttrycket.

I Sverige finns idag 5 425 MW installerad effekt, vilket är någon mer än Danmarks 4 845 MW, men avsevärt mindre än Tysklands 39 165 MW. Finns det möjlighet till att öka Sveriges installerade effekt? Svaret är, JA.