söndag 6 november 2016

Fossilfritt Sverige

Intressant, speciellt delen som handlar om vår psykologi av att ”vrida oss och vända oss”, men även förneka vad som pågår.

lördag 28 maj 2016

Fjärrvärme priser 2015

Priserna för fjärrvärme i Sverige ökade med 1 % från 880 kr/MWh till 889 kr/MWh. Högsta priset ligger på 1265 kr/MWh.

tisdag 28 april 2015


Slutet för kärnkraften?


Möjligen, men kan också var ett spel i skattefrågan ang. vindkraften och solpaneler.
Nu pratats det om stängning av Ringhals 1 & 2 om 3-5 år. Då bör nog regeringen stimulera utbyggnaden av förnyelsebar el inte se till att även detta stängs ned. Då borde det vara rimligt att göra precis tvärt om. Men det kan också komma kontra order från Vattenfall inom en snar framtid. Vilket bör betyda att regeringen varit inne och styrt upp i Vattenfall.

Vi får väl se vad som händer.
Några nya kärnkraftverk kommer med stor sannolikhet inte att byggas, möjligen om elpriser stiger med 300 % kan det komma upp till diskussion igen. Men idag är det nog relativt dött och bara fanatiker tror på detta som en möjlig väg.

Däremot kan man fundera på vad som ska ersätta, inte bara Ringhals utan även de andra reaktorerna som börjar bli gamla och uttjänta. För vägen framåt för vindkraft och solpaneler verkar man vilja stoppa också. Vi får väl gå tillbaka till kol, nu när koldioxidskatten för kol är bortplockat. Då kan man väl införa energiskatt på kol eftersom den är så billig. Likvärdig med argumenten med att höja drivmedel skatten med 1 kr/liter.
 Det var någon som hävdade att ”Energi är bara politik”, ja verkligen.

måndag 16 mars 2015


Byggregler


När artiklar som ”Svenska byggregler bryter mot EU-direktiv och riskerar leda till ökad klimatpåverkan” publiceras i DN den 2015-02-23 blir man som väl initierad orolig inför Sveriges framtid. Det verkar som det är viktigare att förtala och smutskasta andra än att själva förbättra sin egen åsikt, tjänst eller produkt.

De som gör en ändå mer beklämd är att risken att det får igenom sitt mycket snäva och inskränkta bild är tyvärr hög, trots att kunskapen och insikten om problematiken är låg hos författarna. De har t ex. missat att ta upp ett antal punkter som är av informativt intresse och var det egentliga problemet ligger.

1. Först är det viktigt att förstå att en fastighet med värmepump klassas som eluppvärmd, alltså för en bostad i zon III (BBR22) är kravet för icke eluppvärmda (fjärrvärme) 80 kWh/m2 och den med värmepump 50 kWh/m2. Vilket inte framgår av artikeln.

2. Det mer märkliga i resonemanget är att den s.k. ”verksamhetselen” inte ingår i energiprestandan. Alltså det är helt legalt att installera dåliga och energikrävande belysning, kylskåp, spisar, etc. för detta räknas inte in, men bidrar till uppvärmningen under den tid de är i drift. Denna verksamhetsel kan vara allt från 20 kWh/m2 till 100 kWh/m2. DVS lika stor eller större än den övriga uppvärmningen, varmvattnet och fastighetselen.

3. Problemet är inte vad som står på energiberäkningen som lämnas in vid bygglovet. Utan problemet är att det inte följs upp av resp. stadsbyggnadskontor i resp. kommun. Inte heller görs några förelägganden på de fastigheter som inte uppfyller dagens lagkrav. Enligt Boverket är det 60 % av alla nybyggda fastigheter som ligger över gällande BBR. Då kan problemet inte vara att energikravet är för högt utan problemet är att det inte får någon konsekvens att inte uppfylla lagkravet.

4. Likställ alla energiskatter, samma skatt på samtliga energislag. Samma skatt på olja, el, fjärrvärme, pelletter, etc.

Hur ska vi då komma tillrätta med problemet?

1. Se till att verksamhetselen kommer med i energiprestandan precis som varmvattnet. Därigenom försvåra för installation av dålig utrustning, precis som dåligt byggda fastigheter.

2. Ge kommunerna möjlighet att ta ut en avgift för kontroller av energiuppföljningen och de som inte klarar kravet ska få ett föreläggande. Alternativt lyft bort detta från kommunerna och inrätta en statlig kontrollmyndighet, liknande med Miljö och hälsa.

3. Teknik neutralitet fås då alla energislagen har samma beskattning.

Vi i Sverige kan inte ha som mål att förbjuda, försvåra eller förhindra att nya tekniker kommer fram bara för att skydda äldre omoderna tekniker. Om vi som land ska lyckas ska det som är nytt innovativt som bergvärme, solfångare, solceller, etc. prioriteras. Det måste inte ”brinna” för att få värme. Brinner det betyder det att verkningsgraden på processen är låg, vill vi verkligen gynna ineffektiva processer för att förhindra nya som förbättrar vår miljö och vår levnads standard?

söndag 22 februari 2015


Fjärrvärmens historia


 
”Det var miljonprogrammet på 60-och 70-talet som ökade tempot med fjärrvärmeanslutningar. I landet skulle det byg­gas en miljon nya lägenheter på en mycket begränsad tid. Många bostäder skulle resultera i många skorstenar med utsläpp från alla. Det var då kommunala politiker insåg att en utbyggnad av fjärrvärmesystemet skulle medföra endast en skorsten till alla fastigheter i kommunen. Problemet med många skorstenar var alltså löst.

Det kommunala elverket fick därmed ofta uppdraget att bygga ut fjärrvärme finansie­rat med vinster frånelverksamheten och borgen eller annat ekonomiskt stöd från kommunen. Det tog många år innan produkten fjärrvärme genererade vinster…”

Lyssnar man idag på fjärrvärmebolagen verkar de glömt ” finansie­rat med vinster från elverksamheten och borgen eller annat ekonomiskt stöd från kommunen.”. Utan det är enbart vindkraftverken som får stöd och det är orättvist.

Sanningen är att, fjärrvärmen, vindkraften, solpaneler, vattenkraften och kärnkraften fått stöd och ekonomisk hjälp initialt. Sanningen är också att på el finns en skatt, en energiskatt som började för snart 65 år sedan. Dessa pengar har varit en del i uppbyggnaden av fjärrvärmen och kärnkraften.

lördag 21 februari 2015


Vindkraften slår åter rekord.


2014 producerade vindkraften 11,5 TWh el motfjärrvärmens 6,9 TWh el. Vindkraften har ökat sin produktion med 16 % och fjärrvärmen minskat sin med 20 %. Fjärrvärmen elproduktion har tappat betydelse och vindkraften ökat sin, sedan får vi se när solpanelerna kommer i fatt fjärrvärmen.
2014 exporterades det 15,6 TWh, nu är det dags att begrava fenomenet ”kolkondens på marginalen”, redan när det kom var det feltänkt och idag är det mer ”rättshaverister” som använder uttrycket.

I Sverige finns idag 5 425 MW installerad effekt, vilket är någon mer än Danmarks 4 845 MW, men avsevärt mindre än Tysklands 39 165 MW. Finns det möjlighet till att öka Sveriges installerade effekt? Svaret är, JA.

söndag 1 februari 2015


The story that never ends: BYGGREGLER


Nu har Svensk Fjärrvärme låtit Åsa Wahlström, CIT Energy Management AB göra en partisk utredning. Egentligen är den densamma som tidigare, inget nytt under solen.

Jag skulle inte som professionell yrkesutövare låta mig köpas på det sättet. Till att börja med görs en miss i själva inledningen. De ställer sig inte frågan:

Varför ska vi bygga energieffektiva hus? Vad är syftet med detta?

Syftet kan inte vara att få teknikneutrala installationer, faller på sin orimlighet. Är det ett självändamål kanske? Nja, det känns inte heller rimligt.

Jag är envis som en åsna, men jag hävdar att det är för klimatets skull vi gör detta. Mindre påverkan för att inte höja den globala temperaturen. Jag är faktisk så dum att jag tror att de flesta håller med om detta. Ja, undantaget Svensk Fjärrvärme.

Anta att vi skulle kunna generera all el och värme via solpaneler och solfångare, skulle det då ha någon betydelse om energiprestandan är 50 kWh/m2 eller 500 kWh/m2? Naturligtvis inte, om det är mindre klimatpåverkan som är målet.

Någonting som får mig att dra lite på munnen då jag läser rapporten är avsnittet värmepump som återvinning. I synnerhet 7.1.F, jag förstår att det är en partisk inlaga och kunskapen om värmepumpar är något begränsad. Man jag förstår inte varför man gör skillnad på ett FTX-aggregat och återvinning av frånluften med hjälp av en värmepump. Framgår heller inte varför Åsa vill göra denna skillnad, vilka fysikaliska skillnader finns?

Återvinningen med en värmepump bygger på dess kyleffekt som påverkas av vilken returtemperatur som går tillbaka mot maskinen. Påverkas inte av temperaturen i frånluften. Blir heller ingen avfrostnings problematik. Utan kyleffekten är som störst då returtemperaturen är som lägst, d.v.s. vår och höst. Återvinningen (kyleffekten) blir som lägst under sommaren då den kanske bara producerar varmvatten.

Under sommaren är FTX-aggregatet helt verkningslöst. Dessutom är den som bäst i Kiruna och Haparanda. När man kommer ned till Stockholm och söderut (där medparten av Sveriges befolkning bor) är frånluftsvärmepumpen helt överlägsen, för den har samma kyleffekt oavsett utetemperatur.

Lite märklig men ändå roligt i alla bilderna är att solpaneler och solfångare ska räknas in i energiprestandan men inte den sol som lyser in genom fönstret. Men om jag sätter upp en solfilm på insidan av fönstret hur ska det räknas? Men om jag lägger den på utsidan av fänstret?

Jag tror att med Svensk Fjärrvärmes hjälp har Åsa snurrat in sig i ett nätverk med konstigheter och orealistiska gränsdragningar. Sol som lyser på en ”panel” räknas in men inte sol som lyser på väggen eller genom ett fönster.