torsdag 5 december 2013

Svensk vindkraft slår rekord

I år beräknas det att vindkraften kommer att producera 8,8 TWh, att jämföras mot fjärrvärmen 9 TWh (rekordet var 2010 med drygt 12 TWh). Förföljs alla planer så kommer vindkraften om tre år att vara det dubbla. Fjärrvärme producerad el kommer att minska, eftersom energieffektiviseringarna gör att produktionsenheterna går på lägre laster eller helt enkelt stängs ned.

måndag 2 december 2013

Lågenergihus

Det finns inte mycket statistik som visar hur stor eller lite skillnaden är mellan projekterade värden och uppmätta värde. Hos Lågan finns lite statistik, men den är inte heltäckande och framför allt saknas en del bakgrunds information till statistiken.

Här visas de projekterade värdena:
 
Detta är verkliga uppmätta värden:

Men om det är samma fastigheter framgår inte, men troligen är det inte det, vilket kan misstänkas då vissa län inte finns med i båda presentationerna. Statistiskt sett är det inte OK att presentera data på detta sätt.

måndag 18 november 2013

Verifierade Passivhus

Här finns ett antal länkar till ”Goda Exempel”. Problemet med exemplen är att de flesta är bara projekterade, tre är faktiskt uppmätta.
En skola där man accepterat koldioxidhalter upp till 2000 ppm för att klara den låga energianvändningen.

Hamnhuset i Göteborg som betecknas passivhus men klarar inte av den låga energianvändningen, alltså egentligen inte ett passivhus.

Sist har vi ”passivhus med fjärrvärme” som klarar kravet om man räknar på köpt energi, men skulle man gå på nettovärme är det inte längre ett passivhus.

lördag 16 november 2013

Passivhus

Varför är det så svårt att hitta passivhus som är verifierade, dvs. uppmätta där man kan följa vad som är uppmätt och vad som verkligen ingår? Då avser jag både bostäder och lokaler. De flesta jag hitta är det en hel del trixande. Framför allt är verksamhetselen/hushållselen oftast inte med. Om den är med påtalas inte vilken påverkan det har för uppvärmningen under vinterperioden.
Vilka passivhus skulle klara nettobehovs principen, allt som går in ska räknas med. Allt solfångare, solceller, geoenergi (värmepumpar eller de som laddas med solfångare), geoenergi som förvärmer tilluften eller andra sätt som förvärme tilluften ska räknas in i energiprestandan.

Alla föreläsningar, seminarier jag har varit på pratar bara om projekterade värden, ingen och då menar jag INGEN kan visa upp uppmätta värden. Oftast pratar man om passivhusteknik, men det är inte samma sak som passivhus som är certifierad (byggandet) och verifierad (uppmätt efter).
Finns också en kärlek till att använda schablonvärden, framför allt på varmvattnet. Jag skulle bli överlycklig om någon kunde hänvisa till uppmätta värden på allt som ingår och som är korrekt utfört.

fredag 15 november 2013

Energieffektivisering

Energieffektivisering är helt nödvändigt om vi ska lyckas undvika klimathotet och inte överutnyttja jordens resurser. I normalfallet är detta dessutom den mest kostnadseffektiva åtgärden för både samhälle och individ. Den sparade kWh är alltid bäst men det kan i vissa fall vara kostnadseffektivare att ha en tillförsel med spillenergi, utan i stort sett någon miljöpåverkan alls.
Ovanstående text har jag helt enkelt tagit. Men visst är det bra skrivet och korrekt. Varje spar kWh är den bästa och ta till vara spillvärme oavsett varifrån den kommer måste vara helt lysande. Men frågan är, gäller detta alltid och för alla?

Vi hittar fäljande i nästa stycke:
Fjärrvärmen är en tillförselform som självklart även den är värd att minimera, även om huvuddelen av fjärrvärmen baserad på spillenergi som ingen annan kan eller vill använda. Detta innebär att fjärrvärmen minimerar uttaget av primära energiresurser och samtidigt har mycket låg eller till och med ingen klimatpåverkan. Hushållningen med jordens energiresurser kan avspeglas med hjälp av en primärenergibetraktelse. Här tas hänsyn till förluster i alla led från utvinning till slutanvändning samtidigt som primärenergi påvisar om icke primära energiresurser används, som till exempel industriell spillvärme, avfall, skogs- och sågverksrester mm.  Dessa omnämns ibland som sekundära energiresurser.

Men nu känner jag att det hela spårar ut lite, men framför allt är det rätt så vinklat.  Spillvärme som ingen annan vill ha” jag undrar vad det kan vara för någonting, för den har ingen miljöpåverkan.  Hänsyn i alla led? Verkligen?
När man ser denna typ av påstående blir man lätt lite trött, men det värsta är att det finns de som på allvar tror på detta. Förbränningsteknik kan ALDRIG ha låga eller ingen miljöpåverkan. Här har det mer att göra med hur man definierar saker och vilket budskap som ska fram.

onsdag 13 november 2013

Olja lika bra som solenergi?

Nu skämtar han väl, det är klart att solenergi är bättre än olja. För oljan ska vi lägga bakom oss. Nya tider med nya innovationer och vi ska nå klimatmålet finns det ingen plats för olja.
Men samtidigt vill vissa aktörer införa nettovärme i BBR:en. DVS att energiprestandan ska beräknas lika oavsett typ av energislag. Nämligen att olja betraktas lika med solenergi. Med den fördelen att en installation av oljepanna är bra mycket lägre än solfångare eller för den delen solceller.

Men vem i hela värden kan tänka så kortsiktigt?
Det märkliga är inte att oligopolet är där och drar, för det var väntat. Men att från myndighetshåll inte ser detta ogenomtänkta förslag som nettoenergi är högs märkligt.

Tänk tanken att vi skulle kunna generera all värme och el med solen. Har det då någon betydelse att energianvändningen är 50 kWh/m2 eller 500 kWh/m2? Klimatpåverkan är densamma för själva genereringen, dvs. noll (0). Varför ska vi då bygga energisnåla hus? Helt enkelt för att vi inte klarar att förse oss med all värme och el med hjälp av solen.
Men nu vill t ex. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL att vi ska över gå till nettoenergi. Viktigare är att värma med ett energislag som faktiskt bidrar till klimatpåverkan och en förhöjd medeltemperatur bara för att det ska vara ”teknikneutralt”. Istället kanske man skulle satt tryck på oligopolet att få fram klimatneutral värme i de två rören i marken.

En förbränningsprocess är alltid en förbränningsprocess och förbränning av skräp (sopor) kommer alltid att bidra till en förhöjning av medeltemperaturen. Detta är ingen lösning på problemet. Det hjälper inte heller att ta fram nya definitioner eller kalla det klimatsmart. Förbränning av en petroleumprodukt kommer oavsett hur den ser ut eller vad vi kallar den att bidra till klimatpåverkan och en högre temperatur.
Det är faktiskt inte svårare än så. En ko är en ko och en banan är en banan, man ska inte jämföra kossor med bananer, för det blir alltid fel.

onsdag 16 oktober 2013

Klimatmålet = Förbränning?

Personligen tror jag inte att vi klarar målet att inte gå över 2°C i höjning, tror inte heller att vi klarar 4°C. Pessimist?
Kanske, men för att klara målen bör vi göra en omdefinition av vad som är koldioxidneutralt och vad som inte är koldioxidneutralt. De som inte är neutralt ska straffas med rejäla avgifter.

All typ av förbränning bör stoppas, så väl mitt bilåkande som förbränning av fastbränslen och framför allt sopor. Dessutom kan man fundera på om det är smart att ”bryta” ned materialet med hjälp av förbränning till minsta beståndsdelen (grundämne) som förbränning faktisk gör.
Det tar inte 10 år inte heller 100 år, inte ens 1000 år, knappas en miljon år möjligen en miljard år innan grundämnena som återstår efter förbränningen åter har ”blivit” någonting vi kan nyttja igen.

Är detta smart?
Naturligtvis inte, det är bara de som är fanatiker av förbränning som inte ser den absolut största nackdelen och problemet med förbränning. Att allt återgår till minsta beståndsdelen vi har och det är grundämnen, inget förstörs men väl omvandlas till den lilla beståndsdelen.

måndag 16 september 2013


Gemensamma byggregler skapar fler och bättre hus


Debattartikel
DN-debatt 12 september 2013
Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister
Det är roligt och bra att våra politiker angagerar sig, men ibland kan deras kunskaper (eller brist på kunskaper) skapa förundran och anekdoter.
Vi minns historien om Internet och Hallandsåsen och nu kan vi sätt ett till i raden av anekdoter.
Eftersom vår kära Bostadsminister jämför bilbyggandet med bostadsbyggandet:

Konsekvensen blir att det är svårt att utveckla ett hus som kan uppföras på många olika platser i Sverige. Antingen får fabriken ställas om för de olika kraven eller så får huset byggas på plats. Oavsett så blir resultatet detsamma - längre byggtid och högre kostnader. Små och medelstora företag har också svårt att konkurrera, eftersom de inte har samma resurser som byggjättarna att rita varje hus från grunden och ställa om sina fabriker utifrån lokala önskemål.
Ska en mindre bilmärke få andra krav på sig? Miljökrav på både bil och fabrik? Andra krav vid krocktest kanske?

Hur har det blivit så? Svaret är enkelt. Bilindustrin har tillåtits industrialisera, standardisera och optimera produktionssystemen. Regelverken sätts ofta på EU- eller världsnivå. I byggindustrin har däremot floran av kommunala särkrav motverkat utvecklingen. Man kan fundera på vad som hade hänt om byggreglernas utveckling tillåtits i bilindustrin. Tänk om olika kommuner krävde olika avgasreningsutrustning, särskilda säkerhetsutrustningar eller särskilda motorer. Det skulle vara en orimlig idé, eftersom bilarna skulle bli så dyra.
Finns inget som hindrar byggindustrin, ett exempel är Älvsbyhus. Men att jämföra enstycks produktion mot en produktion som sker i en lina visar väldiga okunskaper. Hade bilindustrin fortsatt att bygga varje bil unik i mått, design och all tänkbar utrustning skulle kostnaderna för en bil bli väldig höga.
Här hjälper det inte att standardisera energianvändningen/m2, prova att standardisera CO2 utsläpen från bilar. Sätt ett krav på att bilen inte får släppa ut mer än 100 g/km, inte mer eller mindre. Detta är att likställa kravet på t ex. 90 kWh/m2, inte lägre eller högre. Hållbart?

Självklart kan kommunerna sätta upp vilka energiregler som helst för sina egna lokaler, men ska alltså inte kunna använda sin myndighetsroll för att ställa krav på andra att bygga på annat sätt än vad som följer av de nationella reglerna. Kommunerna kan också uppmuntra projekt som använder ny teknik och som pressar gränserna för hur klimatsmart vi kan bygga. Men kommunerna ska inte kunna sätta egna, specifika tekniska regler som de kräver att byggbolagen håller sig till. Det blir spretigt och dyrt och drabbar i slutändan de boende genom högre priser på bostäder.
Hur applicerar han detta på bilindustrin? Kanske likvärdigt med miljöbilar? En premie till den som bygger 20 % bättre än BBR? Skattebefrielse kanske? Gratis parkeringsplatser till dem som äger och bor i dessa hus? Trafikskatten på bilen beräknas från regeringen påhittat system som bygger på bilens vikt inte dess utsläpp, kanske går detta också att applicera på fastigheterna?

lördag 10 augusti 2013

Nu är det dags igen.

Nu är semesterperioden över och nya intressanta uppslag är på väg in.


Vi ska under hösten titta på:

1. Vilka fraktioner innehåller soporna som förbränns?
2. Vilka kemikalier används och i vilken omfattning, vid rening?
3. Var hamnar ämnen som fälls ut vid reningsprocessen?
4. Vilka ämnen är det som fälls ut vid reningsprocessen?
5. Vad innehåller askan, lakvattnet och var hamnat lakvattnet?

Andra förslag?

måndag 15 juli 2013

När är det dags ….

...att samtliga energislag behandlas lika när det gäller skatter?
Pellets och fjärrvärme är skattebefriad och alltså subventionerade. Men el tillexempel har en energiskatt, som infördes för 60 år sedan.

När ska detta bli rättvist? finns de som inte tycker att vindkraftselen ska få några fördelar när det gäller skatten, då bör inte heller andra energislag var befriade från energiskatt.

Lämplig kan vara att alla har samma pålagor och får konkurrera på lika villkor. Det gynnar alla i samhället.

söndag 14 juli 2013

Prisreglering negativt?

Eftersom Svensk Fjärrvärme och deras anslutna företag anser att det skulle vara negativt för kunden om det infördes en prisreglering.
För det andra kommer det inte att finnas ett index som utgör en relevant jämförelse för alla fjärrvärmebolag eftersom fjärrvärmen är lokal.

Vilket betyder att fjärrvärmen produceras med olika bränslen och har olika miljöpåverkan.
Även om ett index i snitt ger en ”riktig” prisutveckling över tid, kommer den inte att vara riktig för varje enskilt fjärrvärmebolag. Detta stärker slutsatsen att det förr eller senare kommer att uppstå ett behov av att också pröva nivån för enskilda fjärrvärmeföretag.

Då får väl fjärrvärmeföretagen ha olika möjligheter till bränslen. Precis som elföretgaten får anpassa sig till efterfrågan och tillgång (Nordpool). Men nu säger fjärrvärmeföretgen att det går inte jämföra därför att elnätet delas av stora delar av Europa. Precis, men fjärrvärmeföretagen vill vara ensamma på sina rör, vill absolut inte dela dem med någon annan.
En reglering av enskilda priser eller normalprislista riskerar att försvåra för fjärrvärmeföretagen att utveckla sina prismodeller på ett för fjärrvärmen gynnsamt sätt. Vid omläggningar av prisstrukturen kan det alltid finnas enskilda kunder som förlorar på en sådan omläggning.

Titta på Fortums ”fond” modell för fjärrvärmetaxorna. Detta trots att det inte finns någon prisreglering ”utveckar” de sina prismodeller. Svensk Fjärrvärme kan starta en utbildning med hjälp av Fortum för andra fjärrvärmeförtegat när det gäller ”utveckling” av Prismodeller.

Å andra sidan kommer en upplevd allt för hög prisnivå att leda till att konsumenten om möjligt kommer att söka alternativ på ett eller annat sätt.
Hm… det är väl det som är problemet.

måndag 8 juli 2013

Vilka fjärrvärmebolag genererar el?

När oligopolet är ute och pratar för sin sak kan det tyckas att samtliga bolag genererar el. Här kommer en lista på de som INTE genererar någon el i sina verk, 2011, Källa: Svensk Fjärrvärme.


Av all el som genereras går 20 % till värmepumpar och elpannor för att framställa fjärrvärme. Sedan tillkommer energi för att pumpa varm vätska i kall mark (de två rören i marken). Inte helt omöjligt att 25 % av allt som genereras används av dem själva. Totalt är det 374 stycken som inte genererar någon el.

söndag 30 juni 2013

Värmepumpar i fjärrvärmenätet

Hur stor andel av fjärrvärmen kommer från värmepumpar. Totalt i Sverige ligger det på ca 10 %. Inom vissa fjärrvärmenät är betydligt mer än så. I extremfallet ligger det strax över 65 %. 2011 uppgav 24 nät att de hade värmepumpar som en del av sin mix. Under 2011 och 2012 har det dessutom hänt lite mer och beslut om framtida investeringar har också gått igenom. Detta är en del i en uppbyggnad av värmepumpsanläggningar i fjärrvärmenätet.
I sju nät är fjärrvärmen producerad till väsentlig del av värmepumpar. Vars el är troligen upptagen som koldioxidneutral och därmed är fjärrvärmen på denna del koldioxidneutral.

Med tanke på oligopolets inställning till värmepumparnas klassning i BBR är deras utbyggnad av värmepumpar i nätet lite märkligt. I flera fall handlar det om att ta hand om spillvärme med allt för låg temperatur, men med hjälp av värmepumpar blir temperaturen högre och kvalitet på fjärrvärmen högre.



söndag 23 juni 2013

Slopa fjärrvärmemonopolet

Detta hänger samman med kommunernas ställningstagande, nu är inte alla kommuner som agerar på detta sätt. Men troligen där man ”äger” fjärrvärmebolaget och det är lite för tufft för de att få ekonomi i sina affärer. Ett exempel på detta är Växjö kommun.
Mitten på 1970-talet kunde det vara så att installerades inte direkverkande el fick man inte bygglov. Detta tycks vara ett liknande försök från dessa kommuner att hålla fast tiden. I långa loppet kan en affärsverksamhet inte bedrivas om den inte på egna ben kan klara konkurrensen, att skjuta in skattemedel håller inte i längden.
Det märkliga är att detta inte är en nyhet utan fortsätter och fortsätter, fast ingen vill ha monopol eller oligopol utan en fri och öppen marknad. Men just inom energiförsörjningen tycks detta vara långt borta 2013 i Sverige.

onsdag 12 juni 2013

Luckan i BBR

Existerar denna lucka som gör det möjligt att värma fastigheten huvudsakligen med el och ändå klassas som icke eluppvärmd?
Ett intressant exempel är en förskola i Åkersberga, Skogslundens förskola som enligt rapport använder mer verksamhetel/m2 än vad som används till värme och varmvatten. Nu sitter en värmepump där, samt solfångare, men även om det varit fjärrvärme i fastigheten hade verksamhetselen varit lika mycket som värme och varmvatten.
DETTA är väl en riktigt STOR lucka i BBR:en som för vissa känns jobbig. VARFÖR räknas inte verksamhetensel in i den specifika energianvändningen? Därför att verksamheten styr detta eller det är svårt att påverka deras beteende. Ett mycket märkligt synsätt.
Jag styr vilken bil jag köper, men ändå får jag pålagor och beskattas för min bils storlek. Detta får mig att fundera på att ändra mitt beteendemönster.
Finns de som hävdar att kraven på eluppvärmda hus måste till för att det ska bli teknikneutralt. Tänk tanken att en frånluftsvärmepump, FVP som drivs av el INTE jämställs med ett FTX-aggregat. Men om jag driver FVP med gasol, gengas eller varför inte fjärrvärme (alla dessa scenarier finns det teknik som klarar) hur ska dessa då klassas. Är det tekniken eller drivmedlet som avgörs hur den ska klassas?
Att klassa det efter drivmedel blir att tro eller inte tro, dessutom vad ska jag tro på? Religiös övertygelse i dessa sammanhang är olyckligt, man ska hålla sig till fakta och då är det bäst att fokusera på tekniken och inte drivmedlet. Dessutom påverkas drivmedlets pris av politik som inte alltid är förutsägbart.
På detta så kommer vi i Sverige att ha ett elöverskott inom de närmaste åren. Vilket gör att vissa kolkraftverk i Europa kan börja stänga igen.

tisdag 28 maj 2013

Byggnadssektorn – en nyckel i miljöarbetet

Källa: SKL

Förbundet anser också att energikraven i Boverkets byggregler behöver skärpas. Nybyggnation kan ske med betydligt bättre energiprestanda än vad reglerna kräver. Kraven bör dessutom bli teknikneutrala så att de inte som i dag undergräver satsningar på fjärrvärme.
Här blir jag lite vilse, BBR är inte teknikneutral eftersom man har satt ett effektkrav, vilket är tydligt. Men, undergräver satsningar på fjärrvärme förstår jag inte, tvärt om med tanke på att effektkravet är till fjärrvärmens fördel.

Fjärrvärme kan genereras av en el-panna men inget effektkrav ställs, men sätter jag in en el-panna i fastigheten måste jag klara effektkravet eller bygga bättre. Detta är inte teknikneutralt, men helt uppenbart till fjärrvärmens fördel.

Jag tror det handlar om en brist i kunskapen eller vilja att inte se bristen/fördelen för den ena tekniken. Den som är insatt i BBR ler nog lite åt det hela. Det enda som undergräver satsningar på fjärrvärme är prissättningen/taxornas utformning. Hur är taxorna om ett år, två år eller fem år? Leverantörerna verkar inte veta men jag som kund ska fatta ett beslut om en investering som jag kanske ska leva med i 20-30 år och leverantören vet inte hur det är om ett år. Detta undergräver verkligen trovärdigheten för fjärrvärmen.

söndag 19 maj 2013

Fjärrvärme och Passivhus

Här är ett exempel med fjärrvärme med en framledning på 60°C.
Detta är också ett alternativ.
Tittar man på tabellen så verkar 33 kWh/m2 inte speciellt imponerande, varmvatten på 11 kWh/m2, klarar man säker med solfångare till hjälp. Men fastighetsel på 7 kWh/m2 tror jag inte på, tills jag upptäcker att de satt in ett FTX i varje lägenhet. Då kommer den elen att klassas som verksamhetsel/hushållsel och räknas inte in. En täthet på 0,1 l/s.m2 är imponerande.
 

torsdag 16 maj 2013

Fjärrvärme ska inte få en egen gräddfil

Inte speciellt förvånande, artikeln är ett år gammal och oligopolet fortsätter på samma sätt. Jag kan förstå rädslan då miljonprogrammet börjar rustas upp. Därmed kan energianvändningen i många fall halveras, denna energi kommer i huvudsak från fjärrvärmen.

Då är det bra att känna till de tio myterna om geoenergin. Små tomtytor ger begränsning i antalet energibrunnar men med solfångare på taket och planering vid renoveringen finns det stora möjligheter att sänka energianvändningen (köpt) ned till 20 % av det ursprungliga.

lördag 11 maj 2013

Vad bidrar fjärrvärmeverken med?

El produktion:
Tillförsel och användning av el 2000–2011 (GWh)
Kraftvärme, fjärrvärme bidrar till 10 180 GWh/år av 147 515 GWh eller om man så vill 7 %. Under 2013 kommer vindkraften att passera dessa 10 180 GWh.
Vilka bränslen används för att skapa dessa 10 180 GWh?
 Bränsleförbrukning för elproduktion, TJ efter produktionsslag, bränsletyp och tid.
Vilka bränslen används för att generera varmt vatten i de två rören i marken?
 Bränsleförbrukning för produktion av ånga och hetvatten, TJ efter produktionsslag, bränsletyp och tid
Här ser man att det ”kalla” året 2010 bestod största ökningen av värme från olja och naturgas, inte speciellt miljövänligt. Vi ska längre fram se vad ”sopor” består av, studera vilka fraktioner som finns i ett ton sopor. Koldioxidneutralt?
En rapport i korta drag av ovanstående.
Källa:SCB


 

fredag 10 maj 2013

Håll värmepumparna borta från fjärrvärmenäten.

Det är väl precis det oligopolet sysslar med, att sätta taxorna så att värmepumpar inte ska in i systemet. Det är bättre att förbränna, till stor del petroleum produkter, än att nyttja solenergi (Geotermisk energi).
”Värmepumpens stora fördel är att den är en mycket effektiv form av elanvändning när vi väl producerat elen så effektivt som möjligt. Med värmepumpen får vi ut betydligt mer värme ur samma mängd el jämfört med andra alternativ baserade på el.”

Helt OK att producera fjärrvärme med värmepump men inte OK om kunden gör samma sak, varför då?
Vad vi ställer oss kritiska till är då man etablerar värmepumpar i redan befintliga fjärrvärmenät.”

I ett fjärrvärmenät där det inte finns värmepump ska/bör inte fjärrvärmeleverantören själv installera värmepump? Men det kanske är kunden som inte bör få installera värmepump?
Fjärrvärme är det absolut bästa uppvärmningssättet, även med värmepump?


Det borde inte vara Fjärrvärme eller Värmepump, utan Fjärrvärme och Värmepump.

Problemet är att förtroendet för oligopol branschen är relativt låg. Men det hjälper med en Prisdialog eller ”Kafferep moderniserar inte fjärrvärmen”.

torsdag 9 maj 2013

Betyder frånluftsvärmepump att en ”väsentlig andel” är el i fastigheten?

Vi ska titta på detta med ett enkelt exempel:

Uppvärmd yta:                   3 500 m2
Ventilationsflöde:               1,22 m3/s
Varmvatten:                        100 MWh
Värme:                                145 MWh
Fastighetsel:                        70 MWh

Totalt:                                 315 MWh
Specifikenergianv:              90 kWh/m2
 
Vad är då skillnaden mellan att använda FTX-aggregat eller en frånluftsvärmepump, FVP. Mängden köpt fjärrvärme med FTX är 142 MWh och med FVP köps 40 MWh. Med FTX köps 70 MWh el varav 27 MWh åtgår till att driva aggregatet. Med FVP köps 131 MWh el varav 14 MWh för att driv frånluftsfläkten och 61 MWh för att driva kompressorn.

Skulle de övriga installationerna vara likvärdiga d.v.s. 43 MWh övrig fastighetsel, vilket är rimligt att anta. Varför skulle fastighetselen i övrigt öka bara för att fastigheten har en FVP? Då blir den inköpta elen inte 131 MWh med FVP utan 118 MWh, alltså 48 MWh mer än med FTX.

Driftkostnaden med FTX är ca. 200 000 kr/år och med FVP 175 000 kr/år. I båda fallen måste frånluftkanaler installeras, med FTX måste dessutom tilluftskanaler installeras. Med FVP måste KB-rör installeras, men de tar mindre plats och är lättare att dra, kräver mindre yta. Den uthyrbara ytan ökar sannolikt med FVP. FTX-aggregatet är dyrare än FVP med enheten för återvinningen (fläkt, batteri och filter).

 

tisdag 7 maj 2013

Vill du kontrollera din fjärrvärmeleverantörs ekonomi?

Titta då på FJÄRRVÄRMEKOLLEN.


söndag 28 april 2013

kWh = kWh?

Stämmer detta att en kWh är lika med en annan kWh? Ja, alltid. Det är bara då en part vill förvirra detta kommer på tal. Men är de lika mycket värda? Ja, alltid. Kostar de lika mycket? Nej, beror mer på politik än faktiska kostnader.
Oligopolet vill inte att förnyelsebara energikällor ska ha någon fördel, utan värderas densamma som fjärrvärme producerad med sopor som består av petroleum produkter. Eftersom båda är koldioxidneutrala bör de likställas tycker oligopolet.

söndag 14 april 2013

Varför ser oligopolet ensidigt på problemet?

Om det nu är ett problem, vad är det som anses vara ett problem?
Jo, att Boverket i BBR:en anger köpt energi som mått på den specifika energianvändningen. Varför anses detta vara ett problem och dessutom orättvist?
Jämför man en värmepumpslösning i en fastighet är det den köpta energin som räknas till specifik energianvändning. Väljer jag fjärrvärme räknas också köpt energi som specifik energianvändning. Gör vi den nu enkelt för oss och antar att fastighetens behov är 100 MWh köper man kanske en tredjedel (1/3) el för att driva kompressorn alltså den specifika energianvändningen är 333 MWh, men väljer jag fjärrvärme är den specifika energianvändningen 100 MWh.
Men det finns ytterligare ett krav i BBR som däremot oligopolet inte nämner, nämligen att eleffekten inte får överstiga 10 W/m2 för om det gör det klassas byggnaden som eluppvärmd och tuffare kravs ställs på klimatskalet.
Däremot om man producerar fjärrvärmen på samma sätt (med värmepump) finns inget krav på eleffekt/m2. Hur kan det komma sig? Därför att oavsett hur värmen produceras i fjärrvärmenätet klassas allt som fjärrvärme. El-panna, oljepanna, kolpanna, solfångare eller helt enkelt elda upp hushållssopor.
Men sätter jag in värmekällan i fastigheten klassas den på ett annat sätt, då blir kraven tuffare om man väljer elpanna eller värmepump som drivs med el.
Nu vill oligopolet att allt klassas på samma sätt när det gäller den köpta energin, nämligen att fjärrvärmen klassas på samma sätt som det som går ut från värmepumpen, solfångaren som sitter på byggnadens tak eller om man väljer en oljepanna med en verkningsgrad på 45 % ska bara det som går ut på värmesystemet räknas.
Det är ett effektivt sätt att bromsa utvecklingen på nya innovationer att inte premiera det som är mer effektivt och mer miljövänligt. Men väljer man (Boverket & oligopolet) att plocka bort effektkravet (W/m2) blir också det mer jämförbart eller ändå bättre, man inför även ett effektkrav på fjärrvärmen, solfångare, solceller och oljepannor. Ett rimligt krav skulle vara 25 W/m2 som effektkrav då fjärrvärme används.
Svensk fjärrvärme tycker t ex. inte att Boverket ska styra tekniken för uppvärmning utan:
Bara titta på klimatskalet och ventilationen.
Varför klassas inte ventilationen som teknik i Svensk fjärrvärmes ögon? Då, bör i rimlighetens namn även ventilationen plockas bort från Boverket. Men personligen tycker jag att hela systemet ska gå under Boverket, både uppvärmningsteknik, klimatskal och ventilationslösningen.

måndag 8 april 2013


Förändringar vid ombyggnad.


Tittar man på Riksdags seminarium om BBR ges uppgift om att PBL och BBR är ett problem.
Det finns regler som säger att man inte får försämra byggnaden i förhållande till hur det var då den byggdes. I seminariet tas det upp ett exempel på att en samfällighet inte fick plock bort sin frånluftsvärmepump och det förstod inte varför utan att ”PBL är ett hinder”.
Anläggningen var 25 år gammal och maskinerna var ”slut”, vilket jag inte betvivlar. Dessutom att de inte producerade tillräckligt varmt vatten, värmepumparna skulle enbart generera varmvatten.
Värmepumpar vid den tidpunktet producerade i bästa fall 50°C varmvatten dessutom var ΔT över förångare och kondensor 5°C. Bra kunskap då de ska bytas ut mot moderna maskiner. Därför bör man byta ut rören på kalla sidan för att få ut rätt kyleffekt från frånluften. Dessutom bör maskinen vara utrustad med ett köldmedium som gör att man kan generera varmvatten upp till 65-70°C.
Men om vi nu tittar på varför man inte fick plocka bort maskinerna och generera varmvatten med fjärrvärme som samfälligheten ville. Man får alltså inte försämra byggnadens prestanda, vilket känns rätt så naturligt.
Om vi tittar på ett liknaden fall kanske det klarnar varför de fick det svar som de nu fick av kommunen.
Tänk att OVK:n aldrig blir godkänd och filtren är alltid igensatta och samfälligheten har ett FTX-aggregat. Som åtgärd, eftersom OVK:n aldrig blir godkänd och det är problem med inneklimatet, väljer man följande lösning:
Stänger av tilluftsfläkten och lockar tilluftskanalen, plockar bort filtren och sätter in spaltventiler vid fönstren. Man kör frånluftsfläkten precis som tidigare. Nu slipper man filterbyten och man klarar OVK:n och inneklimatet blir bra.
Vad kommer kommunen att säga som är tillsynsmyndighet? Svaret blir, gör om gör rätt.
Vad är skillnaden mellan dessa två scenarier? Ingen, båda är likvärdiga och en försämring i båda fallen. I båda fallen tar man bort återvinningen i frånluften.

torsdag 4 april 2013

En stor teknisk innovation.

För några tusen år sedan satt vi runt elden vars begränsning var en enkel stenring. Denna eld gav oss möjlighet att laga mat och få värme, samt troligen också en socialdimension.
När elden kom in i våra hus var eldstaden i ett hörn, med samma funktion men något mer sofistikerad när det gäller begränsningarna. Nu var det en murad stenring.
Därefter kom då det stora steget en kakelugn där vi lagrade värme i massan och ev. också en eldstad i köket som bestod av en spis i gjutjärn. Nu hade vi separerat på funktionen, en för värme och en för matlagning och till viss del värme och varmvatten. Fortfarande med en social dimension.
Men nu är vi framme i modern tid och innovationen har kommit till oss. Centralt placerad eldstad med rörligt roster och från eldstaden går det rör i marken. I rören flyter vatten som värms av elden. Skillnaden mot en kakelugn är att den lagrar värme medens eldstaden med rören i marken måste eldas kontinuerligt.
Tidigare eldades enbart ved som vi inte kunde nyttja för eget bruk eller säljbart, värdet ansågs vara noll. Idag eldas till stor del avfall som går att återta i produktionskedjan om vi bemödade oss att försöka. Här är skillnaden mellan idag och Hedenhös tid enorm. Tidigare så kunde vi skylla på att påverkan var obetydlig (få människor) vi visste inte bättre och vi inte hade tekniken. Idag gör det stor påverkan på miljön, vi vet konsekvenserna och vi har tekniken
.
Men vi gör ingenting, för vi har byggt fast oss i ett beroende av brännbart material.
För mer än hundra år sedan visste vi att det gick att få värme utan eld. Det är drygt 100 år sedan den första ”värmepumpen” såg sitt ljus. Visserligen utan kompressor utan med en pump som skapade tryckskillnaden. 1918 kom Carl Munther och Baltzar von Platen med det kylsystem som dagens värmepumpar bygger på. 1997 kom den riktiga boomen för värmepumpar i Sverige. Värme utan eld. Detta är den RIKTIGA innovationen.

onsdag 3 april 2013

Ivern att få ändring av byggreglerna med snedvriden konkurrens.

Från Svensk Fjärrvärmes sida:

Ett hus som byggs idag ska stå i hundra år eller mer. Historiskt sett har byggnader bytt uppvärmningsform flera gånger, från ved till kol för att sedan installera fjärrvärme, värmepump eller något annat. Att enbart fokusera på den energi som köps idag blir i det perspektivet fel. Valet av uppvärmningsform ska styras av pris och miljöprestanda på energilösningen och avgöras av den som värmer fastigheten, inte av den som bygger den. Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.

 
Valet av uppvärmningsform ska styras av pris och miljöprestanda på energilösningen och avgöras av den som värmer fastigheten, inte av den som bygger den.
Det är beställaren som faktisk avgör vilken teknik som ska in i fastigheten. I grunden kan vi dra paralleller till hur bilindustrin fungerar och krav på en ”miljöbilar”. Jag som köpare är mer intresserad av driftkostnaden idag än vad jag var för 15 år sedan.
Köper jag en färdig fastighet kan jag antingen se vilka intäkter jag får eller vilka möjligheter har jag att öka dessa vs vilka driftkostnader fastigheten har. Köper jag en bostad åt min familj tittar jag vilka driftkostnader villan har, mindre på om det är fjärrvärme eller värmepump. Finns flera aspekter än detta vid köp av en villa, men nu fokuserar vi oss på energin.
Skulle miljökostnaden bli betydlig skulle också detta bli en faktor som man tar hänsyn till vid köpet. Men precis som vid bilköp, där denna kostnad finns via trafikskatten, har den inte en avgörande betydelse för val av bil (än så länge).
Byggs en fastighet med höga driftkostnader kommer försäljningspriset att bli lägre eller det tar längre tid att få fastigheten såld.
Sedan är det så att BBR:en är miniminivå för byggnaden. Problemet är väl kanske den att man inte når alltid dessa krav, även om vissa inom byggindustrin hävdar detta. Det är alltid svårt att få fram faktiska uppmätta värden. Ofta blir man hänvisad till projekterade värden (teoretiska värden). Dessa avspeglar inte verkligheten, vilket alla som har gjort mätningar och utvärderat dessa är väl medvetna om.

Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.

 
För även om man fokuserar på använd energi är det den köpta som har ett kommersiellt värde. Att likställa en väl designad värmepumpsanläggning med en illa designad fjärrvärmeanläggning eller en dålig oljepanna, bara för att använd energi är densamma är en illa tänkt tanke.

måndag 1 april 2013

Äntligen har de tänkt om.

Vilka då? Oligopolet har tänkt göra om sina taxor. Nu ska kostnaden enbart baseras på effektuttaget.

Taxan blir 2 800 kr/kW (exkl. moms) räknat på maximala effektuttaget på året. För en normalvilla ger det en kostnad på ca 35 000 kr/år eller ca 2900 kr/månad för värme och varmvatten. Den som har ett passivhus blir kostnaden nästan densamma eftersom effekten för varmvattnet blir helt styrande för kostnaden.
 
För en större Brf på 100 lägenheter blir kostnaden ca 1 100 000 – 1 500 000 kr/år, beroende lite på vilka energieffektiviserings åtgärder som är gjorda eller kommer att göras. Men det är bara minskning av effekten som ger pengar tillbaka.
Problemet är bara att leverantörerna går på en regressionslinje och när det skär medelenergianvändningen vid -20°C bedöms kostnaden.
Exempel:
Bryter linjen vid -20°C och energiuttaget varit 7200 kWh på dygnet då temperaturen registrerades blir kostnaden 7200/24 = 300 kW á 2800 + moms. Alltså 1 050 000 kr för just det året.

Taxan är snillrikt utformad för att behålla intäkterna.
 

onsdag 20 mars 2013

Fossilt- bränsle/material som blir/är koldioxidneutralt finns det?
Märklig frågeställning men svaret är JA, det finns. Var finns detta bränsle?
Enkelt, hos oss, runt om oss. Det handlar bara hur vi ser på sakernas tillstånd och värderar/klassificerar det efter vad som passar våra syften.
Är det någon skillnad om jag förbränner olja (1) med ett energiinnehåll på 1J eller om jag förbränner en produkt som till stora delar är en petroleumprodukt (2) med ett energiinnehåll på 1J, sett ur ett koldioxidperspektiv?

Ja, i Sverige är det skillnad det första är inte bra och bidrar till den globala uppvärmningen men den andra är faktiskt koldioxidneutral. Låter det rimligt? Min personliga uppfattning är att det sett ur ett koldioxidperspektiv är samma sak.

Jag har faktiskt ett mer långtgående förslag för att vi ska få allt koldioxidneutralt, nämligen att vi bedömer olja och kol som en ren naturprodukt. Vilket de faktiskt också är, den som känner sin termodynamik väl vet att vi inte kan skapa någon energi utan vi ”bara” omvandlar den. Den energi oljan och kolet innehåller, har en gång i tiden varit en del av ”vår” värld.

Vad gör att våra sopor då är koldioxidneutrala men inte oljan? Helt enkelt vår egen definition eller klassificering av vad som är koldioxidneutralt.

Sedan kan man vara lite mer provokativ och undra varför just den temperatur som nu råder är den ”rätta” och vem har bestämt det?

söndag 10 mars 2013

Prisdialogen


Det får mig att fundera om vi är så insnöade av den svenska modellen att vi inte ser då vi blir lurade helt öppet? För en dialog med leverantören och du får insikt i varför oligopolet ska ha det pris de anser sig ha rätt till. Det är endast kunden som ska få insikt, därför att leverantör tycket det var jobbigt med kunder som inte var nöjd med en prisökning av levererad energi.
Då leverantören upptäckte att priset är en av de viktigaste faktorerna förstod man att ”man bör kanske få dem att förstå vår situation”. Leverantören får inte ge en enskild kund förmåner (rabatt) som inte alla andra har. Nu liknar det mer planekonomi men när planekonomin fanns i Sverige var också oligopolen utbredda.

Efter att titta på prisdialogen undrar jag om vi är så in i vassen övertygade om att den svenska diskussionsklubben är det bästa att vi inte reagerar på konstigheter som sägs och motsägelsefulla påstående, fjärrvärmen är miljöriktig.

Det märkliga är att trenden som finns just nu är att större delen läggs över på fasta avgifter eller effektavgifter som dels gör att energieffektiviseringar blir ointressanta för kunden med också att jag som kund inte riktigt vet vad mina kostnader blir förens året är över. Ändå bättre som ett oligopol gjort , koppla kostnaden mot utertemperaturen som dessutom avläses på ett helt annat ställe.

tisdag 5 mars 2013

Temperaturen kommer att öka med 4 grader Celsius.

Då verkar byggkravsutredningens förslag på att kommunerna ska hålla sig till BBR:en och inte högre krav än så minst sagt märkligt. Den globala uppvärmningen är som "Kejsarens nya kläder" för byggkravsutredningen och de som städjer detta, t ex. Oligopolet (två rör i marken).

Först vill man att vi ska hålla kvar vid en högre energianvändning sedan ska vi köpa ett energislag som ALDRIG kan bli koldioxidneutral. De två rören i marken kommer ALLTID att leverera energi som släpper ut koldioxid.

Men jag tror inte att oligopolet förstått att blir det varmare behöver vi inte samma energimängd för att värma våra fastigheter. Den ekvationen är lite för avlägsen och svårbegriplig. Hur de än gör kommer de att stå som förloraren.


Skattenämnden har beslutat att:


de som är ägare av ett vindkraftverk ska "netta" per timme. Vilket innebär att utbyggnaden av vindkraftverk kommer att minska eftersom den som "nettar" inte får sälja överskott producerat, om så sker förloras man skattereduktionen (energiskatten) och vindkraftsägaren får betala energiskatt på hela mängden producerad el.

Oligopolet kommer naturligtvis att vara överförtjusta över skattenämndens utslag. Nu ökar möjligheten för dem att sälja mer av produkten som har större utsläpp av koldioxid.

Men med tanke på sista dagarnas oro över en ökning av den globala temperaturen av 4 gC, ter sig skattenämndens beslut illavarslande. Nu kan Regeringen gå in och styra upp detta om man vill och ta skatteverket i örat eller så sätter man sig i baksätet och tittar på. Men har Regeringen intentionen att göra någonting åt utvecklingen bör vindkraftsutbyggnaden öka sin takt.




söndag 3 mars 2013

1. Det finns vissa aktörer som hävdar att Boverkets byggregler bara gynnar icke förnyelsebara energislag. BBR:en bör vara mer inriktat på att minska behovet enligt samma kritiker.

2. Sedan finns det andra kritiker som inte tycker att kommunerna ska få ställa "tuffare" krav än BBR:en. Det märkliga att i båda dessa läger finns en "kartell" eller oligopol som inte gillar den nuvarande BBR:en eller att  t ex. kommunerna ställer högre krav.

Men om man i första ande taget tycker att Boverket ska fokusera på behovet och i andra andetaget tycker att "tuffare" tag än BBR:en inte är bra, hur kan det komma sig och vem tycker någonting så motsägelsefullt?

Vi börjar att reda ut hur det kan komma sig att oligopolet, vill ha fokus på behovet. Grunden är att oligopolet anser att, som reglera är utformade är det den köpta energi som räknas och inte husets/fastighetens behov, inte är "rättvist". De vill att sätter ägaren upp solfångare ska dess energi räknas på samma sätt som deras egen produkt, dvs köper ägaren 1 kWh fjärrvärme eller om ägaren väljer solfångare och genererar 1 kWh ska de räknas in på samma sätt. För de menar att sätter oligopolet upp solfångare och levererar den energin i "två rör" i marken ska följaktligen båda räknas på samma sätt.

Jag kan i princip hålla med, men problemet är att "två rör" i marken har en blandad mix och vad som egentligen är intressant är miljöpåverkan. Då är det inte bara koldioxid utsläppen som är intressant utan även andra utsläpp, partiklar och kemikalier som används för att göra vissa "renings" processer för att rökgaserna ska vara rena. Nu är det så att allt består av grundämnen så på något sätt kommer de ut, antingen via rökgas eller via en koncentration och dagvattnet.

Nu kommer vi till punkt 2. Varför vill inte oligopolet ha "tuffare" krav än BBR:en. Det är mycket enklare att förklara och har en koppling till tidigare förklaring. Om behovet blir så lågt som 50 kWh/m2 kan inte oligopolet konkurrera med andra energikällor. Eftersom det är den köpta energin som räknas. Sätter ägaren upp en solfångare är den energi 0 kWh/m2 även om användningen är 20 kWh/m2. Javisst, cirkulationspumpen tar lite men det är försumbart.

Egentligen bör fokus ligga på koldioxidutsläpp och andra ämnen, partiklar. Om vi leker med tanken på att vi skulle klara oss enbart med solfångare (är väl inte möjligt på dessa bredgarder) skulle vi i princip kunna bo i ett tält. Om energianvändningen är 50 kWh/m2 eller 500 kWh/m2 har ingen betydelse så länge vi inte påverkar miljön negativt. Möjligen är problemet att investeringskostnaden skulle bli höga och en miljöpåverkan genom att producera alla dessa solfångare, men det är ett annat problem som även finns i dagsläget.