Samarbete över blockgränserna gällande energin.

Grunde till detta är:

En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget genom att oppositionspartierna som varit med och nått överenskommelsen lägger ner sina röster – om det finns en risk för att den budgeten annars faller. Det gäller också vid beslut om ändringsbudget och vårproposition.

Blir intressant att se verkligheten av detta.

Vad som skull kunnat bli en stor nöt att knäcka är Folkpartiets och Miljöpartiets syn på kärnkraft. Just nu är det löst eftersom det är alldeles för dyrt att bygga nya kärnkraftverk och ingen lönsamhet.

OM inte staten går in, vilket de kan göra.

Men det blir intressant att se vad, hur och när de kommer överens. Energi är till största delen politik, tekniken finns för att lösa det mesta men problemet är precis som med kärnkraften, inte lönsam.

Kanske dags att ingenjörerna tar styråran från ekonomerna. Tyvärr lyser väl ingenjörerna med sin frånvaro när det gäller platser inom politiken.

Energianvändning vid byggnation.

Denna bild är säkert inte ovanligt, bilden är från Jul Afton 2014 i Kista, mitt på dagen och solen var faktiskt framme. Ingen på bygget, tystnaden var total, men belysningen på alla plan full styrka..

Sedan kommer det att värmas med "två rör i marken".

SVT, Mittnytt och Nordnytt, inslag om vindkraftverk har blivit fällt i Granskningsnämnden.

Inte helt förvånande, även media försöker man påverka så att de ger en skev bild av verkligheten. Påhittade antal anläggningar som ska installeras, orealistiska. Men för den som inte vet måste man tro på vad som sägs i TV.

Däremot måste det vara förödande för reportern som till sin milda grad springer andras ärenden. Nu måste det kännas lite ”surt” att det så uppenbart blivit  ett ”köpt” reportage.

Ärendet finns här för nedladdning.

Vedeldning är mycket värre än dubbdäcken

Innan dubbförbudet på Hornsgatan var det nog en av världens farligaste platser, om man nu ska tro på vad som skrivs i tidningarna. Alla mätningar pekade på att dubbdäcken var den enda orsaken till detta. När dubbförbudet infördes ”upphörde” all mätning, för varför annars skulle det bli käpp tyst.

Sanningen är väl att det har blivit bättre men inte i den omfattning som gjordes gällande. Nu visar det sig att vår kära ”två rör” i marken bidrar till stor del till denna förfärliga miljö. Förvånad? Nja, inte direkt, för förbränning är och förblir ineffektiv och miljöfarlig, oavsett teknik. Varför? Helt enkelt för att det som förbränns består av grundämnen och någonstans hamnar de. Vid förbränning blir det den minsta (i princip) beståndsdelen och den ”flyger” iväg eller samlas upp och placeras kortvarigt någon annanstans.

Det är också känt att den tid då vi hade öppna spisar för att värma  oss och laga mat, var lungcancer mycket vanligt och man vet också att detta var en av de bidragande orsakerna till detta. Varför skulle detta försvinna idag?

Regeringens energieffektiviserings bidrag

Här om dagen gick man ut och meddelade att Regeringen skulle skjuta till 200 miljoner första året och därefter 500 miljoner årligen under mandat perioden, alltså 1,7 miljarder. Detta skulle användas för att energieffektivisera miljonprogrammet.

Miljonprogramet består av 1 006 000 lägenheter (lgh) enligt SCB. Finns andra som gjort en annan uppskattning, men vi tar denna siffra för att titta på förslaget.

1,7 miljarder utslaget på dessa lägenheter ger en investering/lgh på 1 700 kr/lgh. Innbär väl att man kan byta ljuskällor i trapphus och korridor, allmänna utrymmen, mer än så får man inte.

Verkligheten är den, att troligen hamnar kostnaden på 50 000 kr/lgh om man ska nå något acceptabel nivå på energibesparingen. Om man fördelar 1,7 miljarder och 50 000 kr/lgh, hur många lägenheter blir energieffektiviserade då? 34 000 stycken eller 3,4 %. Med den takten tar det drygt 29 mandatperioder eller 118 år. Man inser då att detta inte räcker långt.

Anta att ägarna skjuter till lika mycket, då halveras perioden, det tar ”bara” 60 år.

Nu antar vi att detta ska göras till 2030, eller om 15 år, vad krävs då av ägarna om regeringen fortsätter att skjuta till 425 miljoner varje år. Då får ägarna varje år skjuta till 3 miljarder kronor. Man kan undra varifrån de tar pengarna eller ska allt tas ut på hyran?

1,7 miljarder låter som det är mycket pengar men i dessa fall är det inte så mycket, dessutom kan man inte göra stora förändringar i klimatskalet för 50 000 kr/lgh, vilket är lågt räknat. Besparingen kan hamna på ca 25 % av energianvändningen.

Hindrar dagens byggregler att bygga energieffektivt?

Idag hävdar många, men framför allt många med vinstintressen av olika slag att dagens BBR är ett hinder. Finns inget hinder för byggare eller beställare att ställa hårdare krav, däremot finns det hinder att inte tjäna lika mycket på varje byggd kvadratmeter.

Idag är det ca 60 % av allt som byggs som inte klarar den BBR som gällde vid bygglovet. Detta har Boverket kommit fram till genom att ta hjälp av Energideklarationerna. Jag skulle hävda att 60 % troligen är i underkant, detta påstår jag utifrån den erfarenhet jag har av gjorda Energideklarationer. Mycket vanligt att ”fuska” med varmvattenanvändningen, medvetet eller omedvetet är svårt att påvisa.

I många energideklarationer skriver man ”upp” energianvändningen för varmvatten för att minska posten ”värme” och därigenom under vissa år göra en ”vinst” vid normalårskorrigeringen.

Problemet är att beställaren i efterhand konstaterar att fastigheten inte klarar BBR utan ligger bra bit över och kan inte göra speciellt mycket.

Egentligen kan kravet vara hur lågt som helst så länge det inte finns viten eller att kommunerna gör förelägganden då kraven inte uppnås. Kraven kan detaljskrivas men vad hjälper det om det inte blir några konsekvenser då kravet inte uppnås. Redan idag kan byggaren, beställaren och projektören ställa upp detaljkrav utan hinder.

Frågan är bara varför gör de inte det och om det görs varför syns det inte?

Skärpta energihushållningskrav

– redovisning av regeringens uppdrag att se över och
skärpa energireglerna i Boverkets byggregler

Boverket:

Till att börja med känns Tabell 1.1 väldigt tillrätta lagt, prisbilden känns som något som togs fram för 4 år sedan. Det har faktiskt hänt rätt mycket på marknaden, speciellt elpriset.
Vad som får mig tveksam till rapporten och dess trovärdighet är det jag kan läsa på sidan 27
”Installationen av en bergvärmepump med bättre verkningsgrad (40 kW istället för 26 kW)”

På sidan 31 skrivets det om verkningsgrad på 40 kW, 55 kW och 80 kW. När blev en effekt = verkningsgrad?

Under slutsatser sidan 48 kan man läsa:

”Men en stor del av de nya byggnaderna uppvisar en energianvändning som överskrider kravnivån i BBR. Det kommer att leda till stora förbättringar om myndigheter i fortsättningen ser till att reglerna efterlevs.”

 Hur ska myndigheten göra detta? Vilka myndigheter avses? Kontrollen av energideklarationen har återgått till Boverket. Ska kommunerna kontrollera detta? Om så är fallet hur?

I tabell 3.3 finns ett antal exempel från Lågan och där det framgår vilka som klarar kravet gentemot BBR. Men inget hur själva värdena är inplockade, bortsett från att man utgått från att Energideklarationen är korrekt. Vilka de normalt inte är, tyvärr.