Verifierade Passivhus

Här finns ett antal länkar till ”Goda Exempel”. Problemet med exemplen är att de flesta är bara projekterade, tre är faktiskt uppmätta.

En skola där man accepterat koldioxidhalter upp till 2000 ppm för att klara den låga energianvändningen.

Hamnhuset i Göteborg som betecknas passivhus men klarar inte av den låga energianvändningen, alltså egentligen inte ett passivhus.

Sist har vi ”passivhus med fjärrvärme” som klarar kravet om man räknar på köpt energi, men skulle man gå på nettovärme är det inte längre ett passivhus.

Passivhus

Varför är det så svårt att hitta passivhus som är verifierade, dvs. uppmätta där man kan följa vad som är uppmätt och vad som verkligen ingår? Då avser jag både bostäder och lokaler. De flesta jag hitta är det en hel del trixande. Framför allt är verksamhetselen/hushållselen oftast inte med. Om den är med påtalas inte vilken påverkan det har för uppvärmningen under vinterperioden.

Vilka passivhus skulle klara nettobehovs principen, allt som går in ska räknas med. Allt solfångare, solceller, geoenergi (värmepumpar eller de som laddas med solfångare), geoenergi som förvärmer tilluften eller andra sätt som förvärme tilluften ska räknas in i energiprestandan.

Alla föreläsningar, seminarier jag har varit på pratar bara om projekterade värden, ingen och då menar jag INGEN kan visa upp uppmätta värden. Oftast pratar man om passivhusteknik, men det är inte samma sak som passivhus som är certifierad (byggandet) och verifierad (uppmätt efter).

Finns också en kärlek till att använda schablonvärden, framför allt på varmvattnet. Jag skulle bli överlycklig om någon kunde hänvisa till uppmätta värden på allt som ingår och som är korrekt utfört.

Energieffektivisering

Energieffektivisering är helt nödvändigt om vi ska lyckas undvika klimathotet och inte överutnyttja jordens resurser. I normalfallet är detta dessutom den mest kostnadseffektiva åtgärden för både samhälle och individ. Den sparade kWh är alltid bäst men det kan i vissa fall vara kostnadseffektivare att ha en tillförsel med spillenergi, utan i stort sett någon miljöpåverkan alls.

Ovanstående text har jag helt enkelt tagit. Men visst är det bra skrivet och korrekt. Varje spar kWh är den bästa och ta till vara spillvärme oavsett varifrån den kommer måste vara helt lysande. Men frågan är, gäller detta alltid och för alla?

Vi hittar fäljande i nästa stycke:

Fjärrvärmen är en tillförselform som självklart även den är värd att minimera, även om huvuddelen av fjärrvärmen baserad på spillenergi som ingen annan kan eller vill använda. Detta innebär att fjärrvärmen minimerar uttaget av primära energiresurser och samtidigt har mycket låg eller till och med ingen klimatpåverkan. Hushållningen med jordens energiresurser kan avspeglas med hjälp av en primärenergibetraktelse. Här tas hänsyn till förluster i alla led från utvinning till slutanvändning samtidigt som primärenergi påvisar om icke primära energiresurser används, som till exempel industriell spillvärme, avfall, skogs- och sågverksrester mm.  Dessa omnämns ibland som sekundära energiresurser.

Men nu känner jag att det hela spårar ut lite, men framför allt är det rätt så vinklat.  ”Spillvärme som ingen annan vill ha” jag undrar vad det kan vara för någonting, för den har ingen miljöpåverkan.  Hänsyn i alla led? Verkligen?

När man ser denna typ av påstående blir man lätt lite trött, men det värsta är att det finns de som på allvar tror på detta. Förbränningsteknik kan ALDRIG ha låga eller ingen miljöpåverkan. Här har det mer att göra med hur man definierar saker och vilket budskap som ska fram.

Olja lika bra som solenergi?

Nu skämtar han väl, det är klart att solenergi är bättre än olja. För oljan ska vi lägga bakom oss. Nya tider med nya innovationer och vi ska nå klimatmålet finns det ingen plats för olja.

Men samtidigt vill vissa aktörer införa nettovärme i BBR:en. DVS att energiprestandan ska beräknas lika oavsett typ av energislag. Nämligen att olja betraktas lika med solenergi. Med den fördelen att en installation av oljepanna är bra mycket lägre än solfångare eller för den delen solceller.

Men vem i hela värden kan tänka så kortsiktigt?

Det märkliga är inte att oligopolet är där och drar, för det var väntat. Men att från myndighetshåll inte ser detta ogenomtänkta förslag som nettoenergi är högs märkligt.

Tänk tanken att vi skulle kunna generera all värme och el med solen. Har det då någon betydelse att energianvändningen är 50 kWh/m2 eller 500 kWh/m2? Klimatpåverkan är densamma för själva genereringen, dvs. noll (0). Varför ska vi då bygga energisnåla hus? Helt enkelt för att vi inte klarar att förse oss med all värme och el med hjälp av solen.

Men nu vill t ex. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL att vi ska över gå till nettoenergi. Viktigare är att värma med ett energislag som faktiskt bidrar till klimatpåverkan och en förhöjd medeltemperatur bara för att det ska vara ”teknikneutralt”. Istället kanske man skulle satt tryck på oligopolet att få fram klimatneutral värme i de två rören i marken.

En förbränningsprocess är alltid en förbränningsprocess och förbränning av skräp (sopor) kommer alltid att bidra till en förhöjning av medeltemperaturen. Detta är ingen lösning på problemet. Det hjälper inte heller att ta fram nya definitioner eller kalla det klimatsmart. Förbränning av en petroleumprodukt kommer oavsett hur den ser ut eller vad vi kallar den att bidra till klimatpåverkan och en högre temperatur.

Det är faktiskt inte svårare än så. En ko är en ko och en banan är en banan, man ska inte jämföra kossor med bananer, för det blir alltid fel.

Klimatmålet = Förbränning?

Personligen tror jag inte att vi klarar målet att inte gå över 2°C i höjning, tror inte heller att vi klarar 4°C. Pessimist?

Kanske, men för att klara målen bör vi göra en omdefinition av vad som är koldioxidneutralt och vad som inte är koldioxidneutralt. De som inte är neutralt ska straffas med rejäla avgifter.

All typ av förbränning bör stoppas, så väl mitt bilåkande som förbränning av fastbränslen och framför allt sopor. Dessutom kan man fundera på om det är smart att ”bryta” ned materialet med hjälp av förbränning till minsta beståndsdelen (grundämne) som förbränning faktisk gör.

Det tar inte 10 år inte heller 100 år, inte ens 1000 år, knappas en miljon år möjligen en miljard år innan grundämnena som återstår efter förbränningen åter har ”blivit” någonting vi kan nyttja igen.

Är detta smart?

Naturligtvis inte, det är bara de som är fanatiker av förbränning som inte ser den absolut största nackdelen och problemet med förbränning. Att allt återgår till minsta beståndsdelen vi har och det är grundämnen, inget förstörs men väl omvandlas till den lilla beståndsdelen.

Gemensamma byggregler skapar fler och bättre hus

Debattartikel
DN-debatt 12 september 2013
Stefan Attefall, Civil- och bostadsminister

Det är roligt och bra att våra politiker angagerar sig, men ibland kan deras kunskaper (eller brist på kunskaper) skapa förundran och anekdoter.

Vi minns historien om Internet och Hallandsåsen och nu kan vi sätt ett till i raden av anekdoter.

Eftersom vår kära Bostadsminister jämför bilbyggandet med bostadsbyggandet:

Konsekvensen blir att det är svårt att utveckla ett hus som kan uppföras på många olika platser i Sverige. Antingen får fabriken ställas om för de olika kraven eller så får huset byggas på plats. Oavsett så blir resultatet detsamma - längre byggtid och högre kostnader. Små och medelstora företag har också svårt att konkurrera, eftersom de inte har samma resurser som byggjättarna att rita varje hus från grunden och ställa om sina fabriker utifrån lokala önskemål.

Ska en mindre bilmärke få andra krav på sig? Miljökrav på både bil och fabrik? Andra krav vid krocktest kanske?

Hur har det blivit så? Svaret är enkelt. Bilindustrin har tillåtits industrialisera, standardisera och optimera produktionssystemen. Regelverken sätts ofta på EU- eller världsnivå. I byggindustrin har däremot floran av kommunala särkrav motverkat utvecklingen. Man kan fundera på vad som hade hänt om byggreglernas utveckling tillåtits i bilindustrin. Tänk om olika kommuner krävde olika avgasreningsutrustning, särskilda säkerhetsutrustningar eller särskilda motorer. Det skulle vara en orimlig idé, eftersom bilarna skulle bli så dyra.

Finns inget som hindrar byggindustrin, ett exempel är Älvsbyhus. Men att jämföra enstycks produktion mot en produktion som sker i en lina visar väldiga okunskaper. Hade bilindustrin fortsatt att bygga varje bil unik i mått, design och all tänkbar utrustning skulle kostnaderna för en bil bli väldig höga.
Här hjälper det inte att standardisera energianvändningen/m², prova att standardisera CO₂ utsläpen från bilar. Sätt ett krav på att bilen inte får släppa ut mer än 100 g/km, inte mer eller mindre. Detta är att likställa kravet på t ex. 90 kWh/m², inte lägre eller högre. Hållbart?

Självklart kan kommunerna sätta upp vilka energiregler som helst för sina egna lokaler, men ska alltså inte kunna använda sin myndighetsroll för att ställa krav på andra att bygga på annat sätt än vad som följer av de nationella reglerna. Kommunerna kan också uppmuntra projekt som använder ny teknik och som pressar gränserna för hur klimatsmart vi kan bygga. Men kommunerna ska inte kunna sätta egna, specifika tekniska regler som de kräver att byggbolagen håller sig till. Det blir spretigt och dyrt och drabbar i slutändan de boende genom högre priser på bostäder.

Hur applicerar han detta på bilindustrin? Kanske likvärdigt med miljöbilar? En premie till den som bygger 20 % bättre än BBR? Skattebefrielse kanske? Gratis parkeringsplatser till dem som äger och bor i dessa hus? Trafikskatten på bilen beräknas från regeringen påhittat system som bygger på bilens vikt inte dess utsläpp, kanske går detta också att applicera på fastigheterna?

Nu är det dags igen.

Nu är semesterperioden över och nya intressanta uppslag är på väg in.

Vi ska under hösten titta på:

1. Vilka fraktioner innehåller soporna som förbränns?
2. Vilka kemikalier används och i vilken omfattning, vid rening?
3. Var hamnar ämnen som fälls ut vid reningsprocessen?
4. Vilka ämnen är det som fälls ut vid reningsprocessen?
5. Vad innehåller askan, lakvattnet och var hamnat lakvattnet?

Andra förslag?