Vill du kontrollera din fjärrvärmeleverantörs ekonomi?

Titta då på FJÄRRVÄRMEKOLLEN.

kWh = kWh?

Stämmer detta att en kWh är lika med en annan kWh? Ja, alltid. Det är bara då en part vill förvirra detta kommer på tal. Men är de lika mycket värda? Ja, alltid. Kostar de lika mycket? Nej, beror mer på politik än faktiska kostnader.

Oligopolet vill inte att förnyelsebara energikällor ska ha någon fördel, utan värderas densamma som fjärrvärme producerad med sopor som består av petroleum produkter. Eftersom båda är koldioxidneutrala bör de likställas tycker oligopolet.

Varför ser oligopolet ensidigt på problemet?

Om det nu är ett problem, vad är det som anses vara ett problem?

Jo, att Boverket i BBR:en anger köpt energi som mått på den specifika energianvändningen. Varför anses detta vara ett problem och dessutom orättvist?

Jämför man en värmepumpslösning i en fastighet är det den köpta energin som räknas till specifik energianvändning. Väljer jag fjärrvärme räknas också köpt energi som specifik energianvändning. Gör vi den nu enkelt för oss och antar att fastighetens behov är 100 MWh köper man kanske en tredjedel (1/3) el för att driva kompressorn alltså den specifika energianvändningen är 333 MWh, men väljer jag fjärrvärme är den specifika energianvändningen 100 MWh.

Men det finns ytterligare ett krav i BBR som däremot oligopolet inte nämner, nämligen att eleffekten inte får överstiga 10 W/m² för om det gör det klassas byggnaden som eluppvärmd och tuffare kravs ställs på klimatskalet.

Däremot om man producerar fjärrvärmen på samma sätt (med värmepump) finns inget krav på eleffekt/m². Hur kan det komma sig? Därför att oavsett hur värmen produceras i fjärrvärmenätet klassas allt som fjärrvärme. El-panna, oljepanna, kolpanna, solfångare eller helt enkelt elda upp hushållssopor.

Men sätter jag in värmekällan i fastigheten klassas den på ett annat sätt, då blir kraven tuffare om man väljer elpanna eller värmepump som drivs med el.

Nu vill oligopolet att allt klassas på samma sätt när det gäller den köpta energin, nämligen att fjärrvärmen klassas på samma sätt som det som går ut från värmepumpen, solfångaren som sitter på byggnadens tak eller om man väljer en oljepanna med en verkningsgrad på 45 % ska bara det som går ut på värmesystemet räknas.

Det är ett effektivt sätt att bromsa utvecklingen på nya innovationer att inte premiera det som är mer effektivt och mer miljövänligt. Men väljer man (Boverket & oligopolet) att plocka bort effektkravet (W/m²) blir också det mer jämförbart eller ändå bättre, man inför även ett effektkrav på fjärrvärmen, solfångare, solceller och oljepannor. Ett rimligt krav skulle vara 25 W/m² som effektkrav då fjärrvärme används.

Svensk fjärrvärme tycker t ex. inte att Boverket ska styra tekniken för uppvärmning utan:
Bara titta på klimatskalet och ventilationen.
Varför klassas inte ventilationen som teknik i Svensk fjärrvärmes ögon? Då, bör i rimlighetens namn även ventilationen plockas bort från Boverket. Men personligen tycker jag att hela systemet ska gå under Boverket, både uppvärmningsteknik, klimatskal och ventilationslösningen.

Förändringar vid ombyggnad.

Tittar man på Riksdags seminarium om BBR ges uppgift om att PBL och BBR är ett problem.

Det finns regler som säger att man inte får försämra byggnaden i förhållande till hur det var då den byggdes. I seminariet tas det upp ett exempel på att en samfällighet inte fick plock bort sin frånluftsvärmepump och det förstod inte varför utan att ”PBL är ett hinder”.

Anläggningen var 25 år gammal och maskinerna var ”slut”, vilket jag inte betvivlar. Dessutom att de inte producerade tillräckligt varmt vatten, värmepumparna skulle enbart generera varmvatten.

Värmepumpar vid den tidpunktet producerade i bästa fall 50°C varmvatten dessutom var ΔT över förångare och kondensor 5°C. Bra kunskap då de ska bytas ut mot moderna maskiner. Därför bör man byta ut rören på kalla sidan för att få ut rätt kyleffekt från frånluften. Dessutom bör maskinen vara utrustad med ett köldmedium som gör att man kan generera varmvatten upp till 65-70°C.

Men om vi nu tittar på varför man inte fick plocka bort maskinerna och generera varmvatten med fjärrvärme som samfälligheten ville. Man får alltså inte försämra byggnadens prestanda, vilket känns rätt så naturligt.

Om vi tittar på ett liknaden fall kanske det klarnar varför de fick det svar som de nu fick av kommunen.

Tänk att OVK:n aldrig blir godkänd och filtren är alltid igensatta och samfälligheten har ett FTX-aggregat. Som åtgärd, eftersom OVK:n aldrig blir godkänd och det är problem med inneklimatet, väljer man följande lösning:

Stänger av tilluftsfläkten och lockar tilluftskanalen, plockar bort filtren och sätter in spaltventiler vid fönstren. Man kör frånluftsfläkten precis som tidigare. Nu slipper man filterbyten och man klarar OVK:n och inneklimatet blir bra.

Vad kommer kommunen att säga som är tillsynsmyndighet? Svaret blir, gör om gör rätt.

Vad är skillnaden mellan dessa två scenarier? Ingen, båda är likvärdiga och en försämring i båda fallen. I båda fallen tar man bort återvinningen i frånluften.

En stor teknisk innovation.

För några tusen år sedan satt vi runt elden vars begränsning var en enkel stenring. Denna eld gav oss möjlighet att laga mat och få värme, samt troligen också en socialdimension.

När elden kom in i våra hus var eldstaden i ett hörn, med samma funktion men något mer sofistikerad när det gäller begränsningarna. Nu var det en murad stenring.

Därefter kom då det stora steget en kakelugn där vi lagrade värme i massan och ev. också en eldstad i köket som bestod av en spis i gjutjärn. Nu hade vi separerat på funktionen, en för värme och en för matlagning och till viss del värme och varmvatten. Fortfarande med en social dimension.

Men nu är vi framme i modern tid och innovationen har kommit till oss. Centralt placerad eldstad med rörligt roster och från eldstaden går det rör i marken. I rören flyter vatten som värms av elden. Skillnaden mot en kakelugn är att den lagrar värme medens eldstaden med rören i marken måste eldas kontinuerligt.

Tidigare eldades enbart ved som vi inte kunde nyttja för eget bruk eller säljbart, värdet ansågs vara noll. Idag eldas till stor del avfall som går att återta i produktionskedjan om vi bemödade oss att försöka. Här är skillnaden mellan idag och Hedenhös tid enorm. Tidigare så kunde vi skylla på att påverkan var obetydlig (få människor) vi visste inte bättre och vi inte hade tekniken. Idag gör det stor påverkan på miljön, vi vet konsekvenserna och vi har tekniken
.
Men vi gör ingenting, för vi har byggt fast oss i ett beroende av brännbart material.

För mer än hundra år sedan visste vi att det gick att få värme utan eld. Det är drygt 100 år sedan den första ”värmepumpen” såg sitt ljus. Visserligen utan kompressor utan med en pump som skapade tryckskillnaden. 1918 kom Carl Munther och Baltzar von Platen med det kylsystem som dagens värmepumpar bygger på. 1997 kom den riktiga boomen för värmepumpar i Sverige. Värme utan eld. Detta är den RIKTIGA innovationen.

Ivern att få ändring av byggreglerna med snedvriden konkurrens.

Från Svensk Fjärrvärmes sida:
”
Ett hus som byggs idag ska stå i hundra år eller mer. Historiskt sett har byggnader bytt uppvärmningsform flera gånger, från ved till kol för att sedan installera fjärrvärme, värmepump eller något annat. Att enbart fokusera på den energi som köps idag blir i det perspektivet fel. Valet av uppvärmningsform ska styras av pris och miljöprestanda på energilösningen och avgöras av den som värmer fastigheten, inte av den som bygger den. Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.”

 Valet av uppvärmningsform ska styras av pris och miljöprestanda på energilösningen och avgöras av den som värmer fastigheten, inte av den som bygger den.

Det är beställaren som faktisk avgör vilken teknik som ska in i fastigheten. I grunden kan vi dra paralleller till hur bilindustrin fungerar och krav på en ”miljöbilar”. Jag som köpare är mer intresserad av driftkostnaden idag än vad jag var för 15 år sedan.

Köper jag en färdig fastighet kan jag antingen se vilka intäkter jag får eller vilka möjligheter har jag att öka dessa vs vilka driftkostnader fastigheten har. Köper jag en bostad åt min familj tittar jag vilka driftkostnader villan har, mindre på om det är fjärrvärme eller värmepump. Finns flera aspekter än detta vid köp av en villa, men nu fokuserar vi oss på energin.

Skulle miljökostnaden bli betydlig skulle också detta bli en faktor som man tar hänsyn till vid köpet. Men precis som vid bilköp, där denna kostnad finns via trafikskatten, har den inte en avgörande betydelse för val av bil (än så länge).

Byggs en fastighet med höga driftkostnader kommer försäljningspriset att bli lägre eller det tar längre tid att få fastigheten såld.

Sedan är det så att BBR:en är miniminivå för byggnaden. Problemet är väl kanske den att man inte når alltid dessa krav, även om vissa inom byggindustrin hävdar detta. Det är alltid svårt att få fram faktiska uppmätta värden. Ofta blir man hänvisad till projekterade värden (teoretiska värden). Dessa avspeglar inte verkligheten, vilket alla som har gjort mätningar och utvärderat dessa är väl medvetna om.

Teknikneutrala krav leder till att hus byggs för framtidens energisystem.

 För även om man fokuserar på använd energi är det den köpta som har ett kommersiellt värde. Att likställa en väl designad värmepumpsanläggning med en illa designad fjärrvärmeanläggning eller en dålig oljepanna, bara för att använd energi är densamma är en illa tänkt tanke.

Äntligen har de tänkt om.

Vilka då? Oligopolet har tänkt göra om sina taxor. Nu ska kostnaden enbart baseras på effektuttaget.

Taxan blir 2 800 kr/kW (exkl. moms) räknat på maximala effektuttaget på året. För en normalvilla ger det en kostnad på ca 35 000 kr/år eller ca 2900 kr/månad för värme och varmvatten. Den som har ett passivhus blir kostnaden nästan densamma eftersom effekten för varmvattnet blir helt styrande för kostnaden.
 

För en större Brf på 100 lägenheter blir kostnaden ca 1 100 000 – 1 500 000 kr/år, beroende lite på vilka energieffektiviserings åtgärder som är gjorda eller kommer att göras. Men det är bara minskning av effekten som ger pengar tillbaka.

Problemet är bara att leverantörerna går på en regressionslinje och när det skär medelenergianvändningen vid -20°C bedöms kostnaden.

Exempel:
Bryter linjen vid -20°C och energiuttaget varit 7200 kWh på dygnet då temperaturen registrerades blir kostnaden 7200/24 = 300 kW á 2800 + moms. Alltså 1 050 000 kr för just det året.
Taxan är snillrikt utformad för att behålla intäkterna.